Robert Wells är borta, skönt!
Vad skönt det är att det finns experter. Folk som kan sin sak, nåt som inte vi andra fattar.
Idag har jag träffat fyra såna duktiga människor.
Först var det frissan Karin. Hon kan mitt hår och hur det ska se ut. Det ska vara rakt och lagom urklippt lugg, minimalt klipp på längden, lite insvängd siluett - i kombination med trevligt kallprat. Till henne går jag när jag börjar se ut som Robert Wells i huvet, lika skönt varje gång när han är borta.
Därefter inköp av ny digitalkamera, den gamla har havererat lagom till helgfirandet. Objektiv, blixt, automatik eller inte automatik. Remmar, väskor, minneskort (1 eller 4 GB?), batterier, laddare, USB-kablar och programvara. Dottern ska få den gamla kameran efter den har blivit lagad, hon har blick för det där (hon har tagit min profilbild på ansiktsboken, förresten).
Sedan var det mannen från vaktbolaget, som kom och visade alla finesser med det nya larmet. Inte speciellt svårt, men det hade nog blivit lite krångligt om vi hade försökt lista ut det själva. Bra grej att det också fanns ett trygghetslarm i servicen.
För det fjärde, skokillen. Efter två graviditeter med tillhörande viktuppgång, har mina fötter blivit ganska uttrampade. Jag föddes väl med ett pronationssteg, som nu har övergått i nån slags vanställdhet. Nu liknar min vänstra fotled mest en självläkt fotledsfraktur.
Iläggen har hittills funkat bra under träningen och avlastat knän och hålfötter, men nu har jag istället fått ont i tåbenen *suck*. Det har nu skokillen fixat, med ytterligare små kuddar, pilotter, under foten. Fantastiskt, inte ont alls längre.
Nu kan ju jag berätta vad jag är expert på, och jag lovar att ni inte kommer fatta nåt. Njursjukvård är väl inte det enklaste ämnet kanske. Alla ni som jobbar som lärare, säljare, i butiker eller på dagis, sätt er nu och googla lite i ämnet. Inte så lätt, nä. Så det är ju ganska bra om jag sköter den biten, så kan ni ju syssla med ert.
Visst är det skönt att nån tar hand om det där, som man själv inte begriper.
Idag har jag träffat fyra såna duktiga människor.
Först var det frissan Karin. Hon kan mitt hår och hur det ska se ut. Det ska vara rakt och lagom urklippt lugg, minimalt klipp på längden, lite insvängd siluett - i kombination med trevligt kallprat. Till henne går jag när jag börjar se ut som Robert Wells i huvet, lika skönt varje gång när han är borta.
Därefter inköp av ny digitalkamera, den gamla har havererat lagom till helgfirandet. Objektiv, blixt, automatik eller inte automatik. Remmar, väskor, minneskort (1 eller 4 GB?), batterier, laddare, USB-kablar och programvara. Dottern ska få den gamla kameran efter den har blivit lagad, hon har blick för det där (hon har tagit min profilbild på ansiktsboken, förresten).
Sedan var det mannen från vaktbolaget, som kom och visade alla finesser med det nya larmet. Inte speciellt svårt, men det hade nog blivit lite krångligt om vi hade försökt lista ut det själva. Bra grej att det också fanns ett trygghetslarm i servicen.
För det fjärde, skokillen. Efter två graviditeter med tillhörande viktuppgång, har mina fötter blivit ganska uttrampade. Jag föddes väl med ett pronationssteg, som nu har övergått i nån slags vanställdhet. Nu liknar min vänstra fotled mest en självläkt fotledsfraktur.
Iläggen har hittills funkat bra under träningen och avlastat knän och hålfötter, men nu har jag istället fått ont i tåbenen *suck*. Det har nu skokillen fixat, med ytterligare små kuddar, pilotter, under foten. Fantastiskt, inte ont alls längre.
Nu kan ju jag berätta vad jag är expert på, och jag lovar att ni inte kommer fatta nåt. Njursjukvård är väl inte det enklaste ämnet kanske. Alla ni som jobbar som lärare, säljare, i butiker eller på dagis, sätt er nu och googla lite i ämnet. Inte så lätt, nä. Så det är ju ganska bra om jag sköter den biten, så kan ni ju syssla med ert.
Visst är det skönt att nån tar hand om det där, som man själv inte begriper.
Kommentarer
Postat av: Jenny
Vad bra och positivt skrivet! Det är verkligen sant att det känns tillfredsställande att alla är experter på olika saker, och att man inte måste sköta allt själv utan man hjälps liksom åt. Häromdagen träffade jag också en finfin frisör! Men hur gör man för att få håret likadant som där när man är oerfaren? Har önskat mig en plattång i julklapp... KRAMAR OCH GOD JUL TILL DIG FRÅN MIG
Trackback
