Baksidor, skägg och annan sport
Jag är trött på att höra om sjåpiga fotbollsspelare och deras "baksidor" och andra skrubbsår.
De kan ju sätta sej och titta på en handbollsmatch och se på riktiga karlar som idrottar. Alltså snubbar som frivilligt kastar sej och kasar tre meter på ett gnissligt golv, reser sej direkt, halkar på sin egna svett och sen fortsätter spela. Allt emedan fotbollsspelarna ligger på sitt mysiga gräs och kvider.
"Njae, du veijt jau hau ju bauksidan au de, sau jau faur vijla, va."
Jamen, snälla nån...
Och får man lova att säga, nu när hockeysäsongen är över, gubevareoss för slutspelsskäggen. Jag, som annars verkligen gillar skägg, satt i soffan i fredags och led. En del spelare hade nåt som mest liknade spridda tussar av navelludd i ansiktet, andra såg helt sinnessjuka ut a la Jack Nicholson i The Shining.
Obehagligt.
Och Johan Davidsson, herregud, nån slags blond version av Albert Engström. Vad vill man uppnå med dessa skägg?
Sen kan man ju bli oerhört trött på dessa ändlösa långbänkar efter hockeymatcher, där det ska ältas om diverse domslut var rätta eller inte. Men vad tjänar det till? Kommentatorer och experter som tjötar om "tvivelaktigheter", hör de inte sej själva?
Kalmar FF kör järnet i allsvenskan, det är så gott att se. Den eviga småstadsviljan att få knäppa storlagen på näsan, vad gör man inte för att supporta den?
Och sommarens idrott är maxad, med två av mina absoluta favoritevenmang; fotbolls-em och OS. Kan inte Zlatan blogga då? Vore inte det underbart kul? En ändlösa ramsa av "näjeä", "jae" och "däe fiår stiå föour hean". Shit va kul det skulle va!
Zlatan har också ont i benet, precis som jag, och vi vilar från träningen just nu. Kan det vara ett hopparknä jag har också?
Det är liksom baksidan av idrottandet.
De kan ju sätta sej och titta på en handbollsmatch och se på riktiga karlar som idrottar. Alltså snubbar som frivilligt kastar sej och kasar tre meter på ett gnissligt golv, reser sej direkt, halkar på sin egna svett och sen fortsätter spela. Allt emedan fotbollsspelarna ligger på sitt mysiga gräs och kvider.
"Njae, du veijt jau hau ju bauksidan au de, sau jau faur vijla, va."
Jamen, snälla nån...
Och får man lova att säga, nu när hockeysäsongen är över, gubevareoss för slutspelsskäggen. Jag, som annars verkligen gillar skägg, satt i soffan i fredags och led. En del spelare hade nåt som mest liknade spridda tussar av navelludd i ansiktet, andra såg helt sinnessjuka ut a la Jack Nicholson i The Shining.
Obehagligt.
Och Johan Davidsson, herregud, nån slags blond version av Albert Engström. Vad vill man uppnå med dessa skägg?
Sen kan man ju bli oerhört trött på dessa ändlösa långbänkar efter hockeymatcher, där det ska ältas om diverse domslut var rätta eller inte. Men vad tjänar det till? Kommentatorer och experter som tjötar om "tvivelaktigheter", hör de inte sej själva?
Kalmar FF kör järnet i allsvenskan, det är så gott att se. Den eviga småstadsviljan att få knäppa storlagen på näsan, vad gör man inte för att supporta den?
Och sommarens idrott är maxad, med två av mina absoluta favoritevenmang; fotbolls-em och OS. Kan inte Zlatan blogga då? Vore inte det underbart kul? En ändlösa ramsa av "näjeä", "jae" och "däe fiår stiå föour hean". Shit va kul det skulle va!
Zlatan har också ont i benet, precis som jag, och vi vilar från träningen just nu. Kan det vara ett hopparknä jag har också?
Det är liksom baksidan av idrottandet.
Kommentarer
Trackback
