Jädrans sjukgymnast
Vi hade ergonomiutbildning på jobbet i tisdags. Denna leddes av en fotriktiga-skor-och-ryggsäcks-sjukgymnast som var sådär hemvävt trälig och pedagogisk som bara såna mänskor kan vara.
Han berättade om hur han och hans fru brukade hjälpas åt att bära matkassarna när de varit och handlat på stormarknaden. En kasse i var hand, en bärare i taget. Inte en kasse per bärare, inte.
Jag tyckte han kunde burit kassarna hela vägen, eftersom han var kille, men det tyckte han inte alls var kul. Äh, lite omvänd jämställdhet kan väl vara kul ibland.
Alla som satt och lyssnade på den lilla föreläsningen, försökte sträcka på ryggarna och sitta med händerna i knäet och inte dra upp axlarna. Allt för att sjukgymnasten skulle tro att de redan visste allt om hur man undviker att få värk och arbetsskador. För sånt ska man ju bara ha koll på när man är sjuksköterska, då har man bra arbetsskor och sitter rak i ryggen. Och vi är ju så himla duktiga! Jajamensan.
När jag kom hem från jobbet fick jag nackspärr, och jag ger mej fasen på att det var den där sjukgymnastens fel. Han kastade nån ond sjukgymnast-förbannelse på mej för att jag skojade om hans matkassar.
Jag gjorde ingenting, satt bara i tv-soffan och skulle vrida på huvudet och titta efter nåt, då small det till i nacken. Igår blev jag uträtad av den förnämlige naprapaten; "nu får du inte träna på 3-4 dagar", sa han.
Så nu är jag in repair. Ingen jogging, ingenting. Som lite plåster på såren, fick jag skitont i halsen också. Det brukar alltid bli nåt sånt skumt, när jag har haft en låsning i nacken.
Maken får handla mat inför helgen. Jag kan inte ens bära två tomma kassar.
Han berättade om hur han och hans fru brukade hjälpas åt att bära matkassarna när de varit och handlat på stormarknaden. En kasse i var hand, en bärare i taget. Inte en kasse per bärare, inte.
Jag tyckte han kunde burit kassarna hela vägen, eftersom han var kille, men det tyckte han inte alls var kul. Äh, lite omvänd jämställdhet kan väl vara kul ibland.
Alla som satt och lyssnade på den lilla föreläsningen, försökte sträcka på ryggarna och sitta med händerna i knäet och inte dra upp axlarna. Allt för att sjukgymnasten skulle tro att de redan visste allt om hur man undviker att få värk och arbetsskador. För sånt ska man ju bara ha koll på när man är sjuksköterska, då har man bra arbetsskor och sitter rak i ryggen. Och vi är ju så himla duktiga! Jajamensan.
När jag kom hem från jobbet fick jag nackspärr, och jag ger mej fasen på att det var den där sjukgymnastens fel. Han kastade nån ond sjukgymnast-förbannelse på mej för att jag skojade om hans matkassar.
Jag gjorde ingenting, satt bara i tv-soffan och skulle vrida på huvudet och titta efter nåt, då small det till i nacken. Igår blev jag uträtad av den förnämlige naprapaten; "nu får du inte träna på 3-4 dagar", sa han.
Så nu är jag in repair. Ingen jogging, ingenting. Som lite plåster på såren, fick jag skitont i halsen också. Det brukar alltid bli nåt sånt skumt, när jag har haft en låsning i nacken.
Maken får handla mat inför helgen. Jag kan inte ens bära två tomma kassar.
Kommentarer
Trackback
