nurseblog

Jullovets andra fotbollscup med nollnollorna. Vilket helgnöje!

Sonen har liksom alltid kickat boll. Det började med att han gnagde på en boll när han var 7 månader, kastade boll när han var 9 månader och sparkade densamma vid ungefär ett års ålder. Om han ville spela hockey? Nej, det var aldrig ett alternativ ens.
När han var 5 ½ år, deklarerade han bestämt:
 
"Jag är back, pappa! Fattar du?"

Men varför springer du på topp och gör mål då, undrade vi, och det kunde han inte riktigt svara på. Men strunt samma, han var back i alla fall. Ett tag, sen förstod han att det där med att backa hem inte var hans grej.

Efter det, följde en tid då han knappt ville röra bollen, han ville att alla andra också skulle få vara med. Han ville liksom inte ta bollen ifrån nånannan, var rädd att motståndaren skulle bli ledsen om denne blev av med bollen. Vi förklarade, att det är ju liksom hela grejen; du ska ta bollen från motståndarna och göra mål, det är poängen! Under samma period gav han bort sin rastfrukt på sexårs, om det var nån annan som hade glömt att ta med.

Nu är han snart 8 år och är en liten mittfältsraket (vita spelaren i mitten på bilden ovan) typ Chippen. Laget spelar skjortan av alla jämnåriga. Idag har de vunnit 9 av 10 matcher, och då är den tionde inte spelad än. De två lagen gjorde idag i runda slängar 30 mål och släppte in två.
Jo, man undrar vad det ska bli av dem, nollnollorna. Det ska bli verkligt intressant att hänga med på den resan.