nurseblog

Fan, vad jag är trött på att höra om allt skit som händer! Det är våld och mord och krig och övergrepp och misshandel överallt.

Idag har jag inte hört annat än skräckhistorier om hur kvinnor behandlas av sina män. Det är misshandel, psykisk och fysisk, både där man kunde ana att det skulle kunna hända och där man absolut inte trodde det skulle finnas. Och jag blir så jävla trött!

Vilket århundrade är detta? Det är inte grottbjörnens folk-tiden, när man släpade hem sin kvinna i håret. Det är inte den mörka medeltiden, eller nåt arrangerat helvetesäktenskap nån gång för 400 år sen. Det är här och nu, i den beckmörka förbannade nutiden!

Svenska män är det, go vänner, som ger sej på dem som älskar dem mest. Och svenska kvinnor som tar emot skiten, blir pissade på och tycker att "jo, men det är jättebra hemma hos oss".
Hur kan man inte vilja värna om den som är mamma till ens barn?
Hur kan man ena dagen förkasta kulturen kring hedersmord och andra kulturers bristande kvinnosyn, för att sen nästa dag ge sej på sin egen kvinna?
Jovisst är det fel att slå sina barn, men om du slår eller terroriserar deras mamma, så misshandlar du ju också barnen!
Och hur kan man stå där och låta sej bli hotad, förnedrad och slagen? (Jag kan alla psykologiska mekanismer bakom detta, men kan ändå inte fatta hur man kan förlora sin självbevarelsedrift så totalt att man bara finner sej.)

Det förekommer massutrotning av kvinnor i en del länder, det ultimata hatbrottet. Kvinnor är så bespottade och smutskastade att det har blivit ok att helt enkelt ha ihjäl allihop. Naturligtvis passar man på att våldta dem först, annars vore det ju nästa slöseri.

Det förekommer handel med kvinnor och barn i syfte att utnyttja dem sexuellt. Man kan idag, 2008, köpa ett barn eller en kvinna att förgripa sej på.

Det förekommer könstympning av små flickor. (Att kalla det omskärelse är bara en tjusig omskrivning.)

Det förekommer våldtäkt som vapen i krig, för att bryta ned och tortera den civila befolkningen.

Det förekommer hot och våld mot kvinnor och barn i deras egna hem, här i Sverige. Det är inte bara "utlänningarna" och "araberna" eller fyllona som gör det.

Det förkommer att män använder dolda hot, gliringar och mobbing för att trycka ned sina kvinnor. De vill styra, kontrollera och använda makten de fått i och med att de är älskade av en kvinna. Svartsjuka män som håller ett järngrepp om kvinnan, ett strypgrepp. Ett livslångt lidande i många fall.

Det finns naturligtvis många offer i det hela. Barnen, kvinnorna, övriga familjen. Och vem ska kunna ändra på allt detta?
Jag tror det är vi som har små döttrar som måste börja. Ge din lilla tjej ett egenvärde, bekräftelse i att hon duger, hon bestämmer om sej och sin kropp. Hon ska inte behöva skämmas för att vara tjej, det gör henne inte mindre värd. Hon har rätt att bli respekterad och det ska vara ett grundläggande krav när hon en dag ska välja en man, det ska vara en självklarhet.

Det är också vi som har små söner som måste lägga grunden. Lär dem att respektera kvinnorna i familjen, skratta inte åt kvinnoförnedrande skämt. Att klä ut sej till tjej, det är till exempel inte det löjligaste en kille kan göra. Om man ger dem en bild av att allt som har med tjejer att göra är fjantigt, mesigt och löjligt, då tror ju barnet det också. Rosa är en tjejfärg? Jo, det är väl möjligt, men blått är ta mej fan ingen killfärg. Fitta kanske inte ska vara det fulaste ordet. Vänd och vrid lite på begreppen.

Använd din egen relation som en mall, vill du att dina barn ska ha en sån relation som vuxna? Det är det nämligen stor sannolikhet att de får, det är det som är ditt barns sociala arv.