Tabita-varning
Jag älskar Tabita i serien Mia & Klara. Ni vet hon som sitter och röker under fläkten och tatuerar sej själv på låret samtidigt som hon steker köttbullar. Det som utmärker henne är just hennes tatueringar och tatuerande, samt en ljuvlig dialekt. Och sen har hon en sån skön inställning till livet, allt löser sej liksom och det är inte så himla noga.
Numera tänker jag alltid på Tabita när jag ser nån som är övertatuerad. Jag kan inte hjälpa det, och det är väl gammaldags, men jag tycker det är så b med tatueringar. Om det var 30-årsgräns på tatueringar, tror jag många färre skulle låta göra dem.
När man sitter på stranden ser man ju alla typer av människor, och jag tycker det är fascinerande att folk ser så olika ut. Det är lite som hundar, tänk att alla olika vovvar härstammar från vargen; även mopsar och pudlar. Och det är ju inte bara det att folk är tjocka, smala eller rynkiga, de väljer ju som sagt också att smycka sej på olika vis.
Igår såg jag en tjej som hade en vattenmelonklyfta tatuerad över hela ena axeln. Jodå, en vattenmelonklyfta, det är sant. Då undrar man ju, hur kom det sej att hon valde det?
Förvånansvärt många har valt att tatuera sej strax ovanför laterala malleolen, yttre fotknölen alltså. Märklig plats för en tatuering, tycker jag. Tänk när man ska visa sin fina lilla bild för nån, då får man antingen slänga upp foten på ett bord eller får betittaren krypa ner på golvet och titta.
Det är ormar och delfiner och rosor och allt möjligt som folk har valt. Åtminstone tror jag det, för det är svårt att se ibland. Nej, då är det väl bättre att sätta dit nåt rejält mitt på ryggen eller på överarmen, så folk åtminstone kan se vad sjutton det är för nåt på bilden.
Grannen har ju som bekant Real Madrids klubbenblem förevigat på överarmen, det är väl ok, som nåt slags statement. Men när man ser en ung pappa på stranden med en liten unge på armen och en stor bloddreglande döskalle stirrande brevid på bröstkorgen, ja... då kan man ju undra hur det kunde bli så fel.
Och så korkat att det är av alla tjejer att tatuera nån stor blaffa i korsryggen. Svårt att få ryggmärgsbedövning med en sån tatuering... tänk på det innan.
Enda tatueringen jag möjligen skulle kunna tänka mej att låta göra, är om jag hade varit med i OS. Olympiska ringarna, årtalet och staden, sådär som Carl Lewis har på sin överarm.
Eller kanske som Tabita föreslår: "...tro, höpp å kärlek, me kärleken gömd innanför troskanten..."
Fast nää, kanske inte.
Numera tänker jag alltid på Tabita när jag ser nån som är övertatuerad. Jag kan inte hjälpa det, och det är väl gammaldags, men jag tycker det är så b med tatueringar. Om det var 30-årsgräns på tatueringar, tror jag många färre skulle låta göra dem.
När man sitter på stranden ser man ju alla typer av människor, och jag tycker det är fascinerande att folk ser så olika ut. Det är lite som hundar, tänk att alla olika vovvar härstammar från vargen; även mopsar och pudlar. Och det är ju inte bara det att folk är tjocka, smala eller rynkiga, de väljer ju som sagt också att smycka sej på olika vis.
Igår såg jag en tjej som hade en vattenmelonklyfta tatuerad över hela ena axeln. Jodå, en vattenmelonklyfta, det är sant. Då undrar man ju, hur kom det sej att hon valde det?
Förvånansvärt många har valt att tatuera sej strax ovanför laterala malleolen, yttre fotknölen alltså. Märklig plats för en tatuering, tycker jag. Tänk när man ska visa sin fina lilla bild för nån, då får man antingen slänga upp foten på ett bord eller får betittaren krypa ner på golvet och titta.
Det är ormar och delfiner och rosor och allt möjligt som folk har valt. Åtminstone tror jag det, för det är svårt att se ibland. Nej, då är det väl bättre att sätta dit nåt rejält mitt på ryggen eller på överarmen, så folk åtminstone kan se vad sjutton det är för nåt på bilden.
Grannen har ju som bekant Real Madrids klubbenblem förevigat på överarmen, det är väl ok, som nåt slags statement. Men när man ser en ung pappa på stranden med en liten unge på armen och en stor bloddreglande döskalle stirrande brevid på bröstkorgen, ja... då kan man ju undra hur det kunde bli så fel.
Och så korkat att det är av alla tjejer att tatuera nån stor blaffa i korsryggen. Svårt att få ryggmärgsbedövning med en sån tatuering... tänk på det innan.
Enda tatueringen jag möjligen skulle kunna tänka mej att låta göra, är om jag hade varit med i OS. Olympiska ringarna, årtalet och staden, sådär som Carl Lewis har på sin överarm.
Eller kanske som Tabita föreslår: "...tro, höpp å kärlek, me kärleken gömd innanför troskanten..."
Fast nää, kanske inte.
Kommentarer
Postat av: A
Det värsta är ett det är en trend just nu, många som tattar sig för att haka på trenden, men det är ju en viss skillnad mot att följa klädtreder o,s,v de kan man kasta när man tröttnat, lite svårt med en gaddning =). KOmmer bli kul när man sitter på hemmet och tittar på en massa 80 åriga damer med en tribal på ryggen och silikonbröst som kommer att se ut som en apelsin i en strumpa.
Trackback
