Utelek
Det var inte mycket tid man tillbringade inomhus när man var liten. Det är ju så alla minns det; man var ute jämt. Man for runt i villakvarteren på cykeln, en hel flock med ungar.
Där jag bor idag, har det blivit ett gäng barn som leker. De cyklar, springer, smyger, kickar boll, slåss med "lasersvärd". åker inlines och kastar studsboll. De kan gå till varandra och ringa på, och när kvällen kommer vill ingen gå in.
Jag har längtat efter det, för min barns skull, det är en underbar tid i livet. Jag kan inte minnas att man hade nåra bekymmer eller måsten, ingen ångest eller rädsla. Livet var sol, fika och skrapade knän.
En granne berättade häromdan att Lilla E brukar komma till dem och ringa på. Allt hon vill då är att klappa deras uråldriga labrador en stund, sen springer hon ut igen och leker vidare. Precis som om hon plötsligt kommit på att "ja just det, det är en hund som måste klappas också".
Allt jag behöver göra är att fixa vatten till törstiga barn och fylla på med mat var tredje timme. Det är frihet, för mej också.
Där jag bor idag, har det blivit ett gäng barn som leker. De cyklar, springer, smyger, kickar boll, slåss med "lasersvärd". åker inlines och kastar studsboll. De kan gå till varandra och ringa på, och när kvällen kommer vill ingen gå in.
Jag har längtat efter det, för min barns skull, det är en underbar tid i livet. Jag kan inte minnas att man hade nåra bekymmer eller måsten, ingen ångest eller rädsla. Livet var sol, fika och skrapade knän.
En granne berättade häromdan att Lilla E brukar komma till dem och ringa på. Allt hon vill då är att klappa deras uråldriga labrador en stund, sen springer hon ut igen och leker vidare. Precis som om hon plötsligt kommit på att "ja just det, det är en hund som måste klappas också".
Allt jag behöver göra är att fixa vatten till törstiga barn och fylla på med mat var tredje timme. Det är frihet, för mej också.
Kommentarer
Trackback
