nurseblog

Har varit Sverige runt i olika visor eller pop- och rocklåtar. Uppenbart att våra svenska låtskrivare har ett behov av att skildra sina hemtrakter i allehanda mer eller mindre poetiska skapelser. Senaste hemlängtanslåten jag hörde var "Hälsingland" med Tomas Andersson Wij. Den är ju verkligen jättebra, vackert poetisk och nästan-sentimental som det ska vara.

Tidigare har jag varit i Norrköping ett antal gånger, både med Eldkvarn och Magnus Johansson. Lundell var ju där och nosade i "Jag går på promenaden", även om han kanske mest har dragit omkring mej i "Östra Svealand" och "Stockholms City".
Vidare till Linköpingstrakterna med Winnerbäck i "Söndermarken", via Skellefteå med The Wannadies, till Göteborg med sorglöse Hellström, och tillbaka till hörnet vid SevenEleven med Mauro Scocco nånstans i Stockholm.

Ja, det finns säkert hundra andra exempel. Men jag undrar varför ingen skrivit nåt om våra trakter? The Ark? Cardigans? Ola Magnell? Jag tror inte ens Peter Glyt har gjort nån kalmarlåt.

(Jo, det finns ju en kalmarlåt, "Uti Kalmare stad ja där finns det ingen kvast", ni vet. Vi räknar inte den, den gillas inte.)

Har det med dialekten att göra? "... hallau å de, i Kalma e de gutt å vau, pau Kanaulgautan...", njae inget vinnande koncept kanske. Eller "I Smaulann dä ä skaugana stoa och sjöana svatta som sautan...", äh, jag får inte till det riktigt.

Nog är det väl dags att nån skriver en Småland! Jag kan bidra med en poetisk text om lingon, lintottar, röda stugor och gamla kärlekar, om nån annan begåvad person kan slöjda ihop en melodi.